Lite tungt nu

Börjar tappa modet. När vänder det? När kommer min tur? Mailet jag skickade i söndags till min hyresvärd har jag inte fått svar från, måndag idag. Skrev min önskan att vilja hyra på lågsäsong men till ett annat pris. Hoppas i alla fall att få hyra en månad till, orkar inte åka hem nu. Inte än.
Har såklart skrivit till andra, både för boenden och jobb, utan resultat.
Vad som troligtvis, ja eller vad som gör livet tyngre nu, är att det troligtvis inte finns en David i mitt liv längre. Trodde inte jag skulle falla som jag gjorde. Ska börja springa imorgon, lite varje dag, håller på att bli tokig i huvudet nu, hoppas att löpning hjälper till en annan inställning och lite positiv energi.
Det enda som jag har att göra med början till rutin är boxning i en park varje onsdag kväll och ett fik jag går till ca 2 dgr i veckan för att plugga.

Jag som trodde detta skulle bli en nystart, en början till ett liv i Frankrike. Min dröm.

2 VECKOR I ANTIBES

Omtumlande. Glädje. Kär. Ledsen. Nevös. Irritation som går över Zidane. Ler väldigt ofta. Lyssnar på människor. Så jäkla trött. Ångrar inget. Folk är så snälla. Temperaturen är underbar. Dyrt. Måste hitta boende till rätt pris. Hittade idag färsk mjölk i affären. Stressad. Orolig över Alice. Det går bättre att prata än jag trodde. Letar jobb. Letar studio. Måste hitta boende som fungerar i längden.
Boxas i park 1g/v. Fina underbara promenader. Har jag sagt att jag är kär i språket? Hittat ett favvo fik där jag sitter och pluggar. Gjort ett par löprundor. Svenskarna här är ja, svenskar… de ler och önskar mig lycka till. Claude, min belgiska vän, hjälper mig. Underbar människa. Vill träffa David. Inte druckit ett glas vin i någon bar än. Zidane älskar stranden. Rädd för vågorna. Berg- och dalbana. Tryggare att långfärdscykla. Hoppas, hoppas, hoppas jag pratar med rätt person snart.
Biträdet vid apoteket, ville ha mina kontaktuppgifter, hon pratar med så många sa hon. Hoppas ännu mera. Åker jag hem om tre veckor är jag ändå nöjd. Jag vågade. Jag gjorde det. Vill verkligen hitta ett sätt att vara här. Få ord om väldigt mycket.

MOTVIND

Såg precis att jag bara varit här i 3 dagar, känns så mycket längre och det är för att jag är så fruktansvärt trött. Jag har ännu inte hittat boende. Hittade fram till en lägenhetsförmedlare igår som jag i Sverige hade bestämt mig jag skulle gå till.
Ingen inkomst i Frankrike.
Dokument från Sverige hjälper inte.
Hjälper inte om jag skaffar ett bankkonto.
Studentboenden går bort pga Zidane…
Jag behöver möblerat.

Så jag började undvika företag och gick all-in på franska blocket och Marketplace. Väntar på ett gäng svar från Pm. 9 timmar har gått och de är inte ens lästa. Har skickat iväg till både Niice och Cannes. Ja, nyss skrev jag till nåt ställe 20 mil västerut.

Vet idag varför jag kallas Alices rum hos Stefan som plan C. Har frågat mig själv varför inte plan B.
Idag kom plan B fram. Håkan och Annsofi har ett radhus, 40 mil västerut i Valras-Plage, jag får hyra det fram till 23/3. När han skrev det, kände jag att jag kunde andas lättare. Vill egentligen inte dit, för långt bort från Florens, där Alice studerar och det är Antibes jag är kär i. Men sa till mig själv att grundorsaken till varför jag gör denna resa är för språket och då går vilken plats som helt underbart bra.

Flyttar till ett annat AirBnb i morgon, bor nu 5 km från havet och centrum och det är för långt nu när jag behöver vara på plats bland alla fik för att networka, att prata med caféägaren som, vem vet, känner någon, som känner någon, ja och nånstans där kan ett mirakel hända.

När jag i förrgår gick mot vattnet, visste jag varken hur nära jag var eller vilken väg jag gick, det var två år sen jag och Alice var här. Gick runt hörnet och där, ja där, 50 m längre fram stod pariserhjulet, som jag glömt fanns till denna stund. Så jag har inte bara motvind <3. Det är 14 grader och fast det regnade idag, var det varmare än ett Jämtlands regn.

Vill så gärna vara kvar här.