Klev upp 7, packade det sista, drack en kaffe. Ska verkligen alltid ha mer flaskvatten för det kändes inte kul att dricka kranvatten fast jag kokade det längre. Kastrullen fick vitt puder längs kanterna, gissar kalk.
Cyklade två mil och hade en halvtimma till godo. Första tåget var en timme. Då satt jag bredvid cykeln på en väggstol för att slippa hänga upp den. Första bytet i Reims var det halvtimme mellan. Hiss för byte av perrong. Då fanns det plats för två cyklar i vagnen och jag hade vanlig plats strax intill. En timme senare, Paris East. Nu skulle jag byta tågstation, gare Montparnasse låg 7 km bort… då jag hade nästan 3 timmar kände jag mig lugn med att leda cykeln från en stadsdel till en annan. Cyklade lite med la ner det rätt omgående. Oj, den var stor, såg intervention enda perrong, bara massa butiker i flera våningar. Tv-skärm visade mitt tåg men inte perrong. Gissade mig till att jag skulle en våning upp. Eller ner, kommer ej ihåg. Såg fortfarande inga perronger. Frågade en anställd om varifrån avgår tågen? Härifrån sa han men perrongnumret kommer upp 30 min innan avgång. Då såg jag, i vimlet 50 m bort stod massa siffror 1-42. Som att jag stod på en tusenfotings kropp och alla hans ben var perronger. För man såg endast loket.
En halvtimme innan kom Kram 7 upp. Ops, vid vagnen efter liket skulle man blippa sig in. Hittade inte blippen för Zidanes. Frågade.
-näe, du har ett ref.nr du ska gå till automaten och skriva ut. Vända på cykeln runt alla människor, tillbaka och hitta en som vägrade vägleda mig på annat språk än franska. Fattade inget, lite stresspåslag och gick för att hämta hjälp. Fan va personal det finns och ca snälla de är. Med utskriva biljetter gick jag igenom och tack, liknande sätt med cykeln, två stycken i en kupé. Inte full vagn, ren och fräsch.